Nä det kan inte va sant

Fy faaaasen va många ggr de senaste timmarna jag tänkt den tanken ( se ovan)
Allt . Asså verkligen allt har kaosat. Enda sen ja vakna eller somna kanske man ska säga ,me tanke på att ja packa hela natten( det som återstod) har hela världen varit emot mig. Kliché too much. Men jo så va det allt. In my face!!!
Nu sitter jag iallafall här. Gud va jag sitter bra. Nej ligger faktiskt. Har en sån sovkupé som vi brukar ha när vi åker nattåg till Åre. Men nu ska ju inte ja natta här så det e pretty najs. Very fancy i must say. Mer än vad jag behöver. Vad som verkligen är fancy är paret som sitter bredvid mig( mitt emot). Wow. Allt är typ perfekt. Varenda hårstrå är på sin plats , inte en por i ansiktet, inte en skråma. En gyllenbrun bränna sån där som faktiskt bara finns på tv- NOT!! Picture perfect. Och så diamanterna som finns lite här o där o Prada väskan o d&g kassen ja..skulle kunna fortsätta hur länge som helst.Här finns pengar så att det räcker o blir över kan ja tala om. Men dom verkar ändå va ganska down to earth om du frågar mig.Guva freaky jag e som sitter o analyserar o smygstirrar på folk utan att dom vet.
Tillbaka till mig dåra... Yey
Kan bara rada upp skiten
* mina nycklar e fortfarande borta och jag har en känsla av att det kmr förbli så.
* har ingen reserv cykelnyckel
* sov 4 h inatt ( halvsov)
*kom på att jag faktiskt inte har en biljett till Sthlm imorse innan jag skulle ta tåget till
jobbet. Hmf. Bra jobbat där.
* pappa skjutsar till stationen o hjälper mig köpa biljett o plockar upp cykeln.
*ska ta ut pengar o automaten tyckte visst inte det så den käka upp mitt kort.
Ahapp. No cash. Pappa. Tur att man har en sådan.
* går mot spår 2 mot Malmö o så spelar en kille så så så fint. Free falling. Gitarren o sången
gav mig gåshud. Krama vinka hejdå till pappa och där brast det. Kämpar mot tårar. Förlorar o
skämms ngt innerligt. Tänker att det kommer kännas såhär att skiljas från pappa om nåra dar. För det e för tusan bara nåra dar kvar tills jag åker. Och ännu färre dagar tills vi skiljs. Han säger så fina saker o får mig att känna mig bättre trots att jag är världens klumpeduns. Han är lika illa själv säger han o ger mig alla tips han har. Det är basic stuff men ändå så betydelsefullt. Kändes som om han rusta upp mig o förberedde mig inför denna stora farliga värld o mitt stora kliv in i vuxenlivet. Det blir så. Jag har nog inte insett det men allt måste jag göra själv. Och jag måste börja tänka efter två ggr, dubbelkolla, organisera mig i tid. Låter enkelt men när det kmr till kritan så e det inget i närheten.
Det kändes iallafall som om detta va farväl för alltid. Iallafall ett år.
* frågande blickar från alla håll o kanter o ett samtal från jobbet med information om att jag
eg skulle börja vid 11 o jag satsade på att va där 12. Nej. NEJ. Crap! Inte komma försent till jobbet.
* stress som sören en bit in på dan o vi va två. Bara två med köer som va allt annat än nådiga. Jag höll på att kolappsa där ett tag. Stresståliga lilla jag. Sen Bitchiga snobbmammor
som skällde ut mig för att pommfritten inte hade rätt gyllenbruna färg. " för jävla dåligt, mina barn är hungriga o nu har vi väntat i 10 min för detta!! Vi kommer aldrig handla här mer det är för jävla dåligt"
Precis det jag behövde, grädde på moset. Men kill them with kindness right. Hennes problem ,inte mitt men jo lite jobbigt att få den predikan inför en kö på 10 pers. Heh
* missade sen nästan tåget till stationen för att jag envisades att göra en sista mjukglass med extra allt innan jag drog men hann precis ändå fast med en fet chokladfläck på magen. Resultatet av att hetsäta. Men ja nu sitter man allt här. Amazing. Eller nej ligger va det ju.Ännu mer amazing. O så fri surf, eluttag o en hel freaking säng ovanför mitt huvud. Denna
resan kmr bli najs. Äntligen Stockholm igen! Nu kan jag koppla av.