Hannah Nilsson är namnet jag är givet. Ibland lever jag upp till det , ibland inte. 17 år har jag mer eller mindre levt och förhoppningvis kommer ni få läsa om nåra till här på min lilla blogg. För ögonblicket befinner jag mig i kanada men halva livet finns kvar i Sverige. Kan inte garantera er något. Skriver om vad som faller mig in .Gillar bilder, mode , fotografering , fina saker, fina personer, fina djur, fina länder, fina bakelser, och fin franska. Det var väl det.
lördag 6 augusti 2011
Möten
Livet handlar om möten. Jag kom fram till det såhär klockan snart halv fyra på morgonen berusad av rökelser och doftljus.
Överallt finns det männsikor, främlingar som alla , varenda en, har något fint att komma med och något som man kan dra lärdom av. På mitt jobb idag träffade jag två hur goa tjejer som helst, Nora och Susanna. Vi snackade i timmar om livets alla frågor på glasskioskens hårda golv samtidigt som vi vräkte glass efter glass då vi inte var under uppsyn och det var helt folktomt. Det var riktigt mysigt och givande.För ett bra tag sen så träffade jag en annan jättetrevlig tös vid namnet Evelina på glasskiosken. Jag följer hennes blogg nu och vi skriver till varandra och håller kontakten även om vi bor en bra bit från varandra.Glassjobbet har verkligen gett mig mer än bara pengar och glass!
Sen när jag tagit tåget hem från Malmö och insett att jag tappat bort både hus och cykelnyckel så fanns det en random snubbe där som frågade hur det var med mig och snackade med mig om hur mycket värre mitt liv kunde vara. Deppade nästan ihop och orkade inte ringa efter mamma så att hon kunde hämta men orkade inte heller börja gå hemåt. Men när snubben berättade att han spelat bort 18.000 kronor precis så fick det mig att må aningens bättre jaow. Lite perspektiv på momangen skulle jag vilja kalla det för.
Och sen när jag skulle gå hem efter att jag träffat min saknade lilla Mathias, som också fick mig på bättre humör, så kom det förbi en trevlig joggare som helt random började snacka med mig. Så vi hade följe hela vägen hem och snackade om framtidsplaner. Det kändes riktigt tryggt för jag e inte mkt för ensamma promenader mitt i natten annars. Men killen va hur trevlig som helst och en promenad som i vanliga fall hade känts som en mils lång sträcka kändes istället som en distans på 5 minuter, helt säkert.
Hela livet är ett ända stort möte. Det gäller att alltid vara öppen för nya människor och va velig att inskaffa sig nytt perspektiv lite då och då. Dagens visdoms ord á la Hannah.....
Imorrn ska jag jobba nåra timmar med Susanna igen innan jag tar tåget direkt till Stockholm därifrån för att träffa bell &co! Wiiii! Ska träffa min kära farfar och likaså min Nanni som är i Stockholm nu.Kommer va så himla trött men det är värt det.
Så vi hörs när jag kmr hem då I guess. Ta det lugnt medans jag e borta va!
Ps. nån gång snart ska jag länka er till alla bloggar jag läser. Sånt tkr jag är väldigt intressant själv iallafall. SOv gott eller god morgon.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Här kan ni yttra er om ni så behagar. Det vore ganska trevligt måste jag säga.