den drivande kraften.

Skola. Blir du glad när du hör ordet? Ryser du , rent av kräks du eller sprids ett leende på dina läppar?
Vad går du upp för på morgonen? Dina kompisar eller dina "kompisar" , visa upp den nya outfiten som du slösat bort hela din lön på , bemästra matematikens (o)logik och känna FY FABIAN vad grym jag är,eller råkar skolan vara den plats där du känner att du faktiskt kan briljera?
Själv är jag en känslobomb när det kommer till detta ämnet. Jag minns inte min högstadietid som en rolig tid och blev något sånär besviken när jag började gymnasiet då verkligheten inte alls levde upp till mina alldeles för höga förväntingar om nya klassen , snygga killen , roliga fester och mogna individer överallt. 
 Grundskolan VAR rolig däremot. Det kommer jag alltid att tycka. Man var liten , man hade alla sina kompisar , man tyckte om att skriva små texter och skriva ut dom i färgskrivaren där hemma för att visa fröken och sedan få en fet guldstjärna. Man bråkade lite på rasterna om vem som fick vara" mamma " i mammapappabarn och om " bytt är bytt kommer aldrig mer tillbaka " regeln gällde ÄVEN om det var ens allra finaste klistermärke och man inte skulle kunna sova på kvällen... 
Man hade alltså inga problem.
 Det var kul att skriva in alla ens två läxor i kalendern , det var kul att visa upp att man hade gjort läxan!  Det känns orealitsikt att skriva..
De senaste åren har jag  mekaniskt gått till skolan , försökt hålla huvudet så högt jag kunnat , försökt hänga med och anteckna till den grad då allt bara blivit  för mycket och man blev den rebelliska tonåringen  istället som " inte brydde sig" men som under ytan kämpade för livet  för prestera.
Tur nog har jag haft människor i min omgiving som jag älskat , som underlättat och som fyllt på i tanken när bränslet tagit slut.
 Men om man inte tycker skolämnena är roliga , om man inte har hittat sitt gäng, om man inte känner att man platsar i skolan... Vad tusan går man till skolan för då? Vad är den drivande kraften? Har ni haft en sån period? Jag skulle bli väldigt förvånad om svaret på denna fråga är nej. 
Jag har haft så otroligt många morgnar att de inte längre är räknebara ,då jag legat i min säng 10,20,30 minuter efter att min väckarklocka skrikit mig i örat och försökt att samla mig , finna något glädjeämne i den kommande dagen eller något som gjort det värt att lämna min varma säng. 
 Nu , på andra sidan Atlanten , ser jag tillbaka på alla dessa år och ångrar en himla massa. Vet inte ens vart jag ska börja och känner inte direkt för att dela med mig av allt här men det är synd att det behövt vara så jobbigt och svårt. Jag är säker på att jag inte är ensam om att tycka att livet suger,snälla låt mig flytta in under täcker för gott men att ständigt tvinga sig själv och utsätta sig själv för en massa saker som inte känns bra eller som är jobbiga måste samtidigt på något sätt göra en stark och slittålig och förbereda en för riktigt jobbiga saker framöver.
 Att ha börjat om så många gånger som jag gjort nu har gett mig möjlighet att få en överblick , kunnat se tillbaka på olika perioder, förändra , bevara och förnya olika perspektiv på saker och ting... Nu brukar jag tänka mer på det , vad är min drivande kraft , är det en bra kraft eller är det hat , pengar, ilska, behov av att hävda sig  etc...
Ibland är det svårt att veta men det är en tanke att ha med sig.
Förövrigt har jag franskaprov imorgon och idag var min första dag men dramagruppen efter skolan. Tror det kommer bli ganska bra faktiskt. Folk är väldigt duktiga och tar draman på ganska stort allvar vilket är kul. 
Matteprovet idag gick åt pipan även om det var multiple choice.. EHehhe.. Inte bra. Men va fasen , det finns inte tid för plugg när man ständigt åker hit och dit och gör ditten och datten..Dessutom är inte plugget nr1 prio under min tid här utan mest att ha kul och lära sig en massa nya saker och skaffa nya erfarenheter.
Btw, måste jag också säga att jag stör mig som attans på samhällsläraren som pratar med en hastighet på 1 km/h och pratar om sin mormor och morfar hela tiden som inte alls har något med ämnet att göra, han kommer alltid på sidospår.... och sen killen som sitter bredvid mig som pratar med sig själv och äter sitt egna snor och bjuder på tuggummi direkt efteråt... Jag har många konstiga typer i min klass , tro mig , men Austen , som han heter måste nog ändå vara den värsta...
En sista sak , adda mig på "wordfreud "( en app) så kan vi spela scrabble ihop på samhällslektionerna istället! hahaha !
Ciao for now.